crimson & clover

Det finns en mycket speciell Elof där ute som kan stoltsera med att ha mig som flickvän.
(Elof är också av honkön, kan tilläggas)
För att låna Elof Herselfs ord; "Känns så överjordiskt bra, enkelt, oförställt och okomplicerat!". Det skriver jag under på. Annars har ju dilemmat varit att tjejer ofta är så j-a komplicerade och svåra. Hallåå, jag är en vanlig människa, jag kan inte läsa tankar! Rak kommunikation, för fan. Och så måste man kunna vara lite människa och prutta i varandras sällskap också.

Matts med två t:n är dum i huvudet. DET HAR JAG PAPPER PÅ! (tror det ligger hemma hos Närmstis). Nästa steg heter Överklagande. Ska författa ihop något snofsigt och faxa det från jobbet imorgon.

Sista arbetsdagen på jobbet imorgon. Jag möter den med en känsla av längtan och vemod. Längtan efter lata lediga dagar med sovmorgon och en minimal mängd av måsten, vemod eftersom jag kommer att sakna en del under sommaren, och framförallt eftersom det inte är helt 100% säkert att jag är kvar till hösten. It's all about the money. Även om jag säkert kommer hitta något annat underbetalt lågstatusyrke så vore det väldigt synd på rara ärter, för jag trivs väldigt bra där jag jobbar nu och skulle se fram emot att utveckla & utvecklas med plejset i fråga. Men men, man kan ju inte få allt. Om jag åtminstone kunde få NÅGONTING? Jag har underbara vänner (+Elof) och fyra galna, älskade katter. Without you I'm nothing PÅ RIKTIGT. Men jag behöver även bo (och jobba). Jag behöver någon slags plattform som inte gungar under mina fötter. Typ ett förstahandskontrakt. För att citera Jonas Gardell från en sketch med drygt tio år på nacken; "jag knullar vem som helst för ett förstahandskontrakt", och så låter jag det vara osagt om det är sant eller inte. De som känner sig hugade kan ju roa sig med att gissa.