Nina

Om jag förut enbart levt i parallella existenser,

vaktande mina gränser likt en utsvulten varg sitt sista får

Vet jag nu ibland inte var jag slutar och hon börjar

denna kvinnovarelse vars andetag är min livsluft

Hennes doft min näring

Kapitulation var aldrig uppe på tapeten,

ty inför henne visade mina bandhundar strupen

utan anmodan

Och hon i mig och jag i henne och vi i varann

oavsett fysiskt avstånd

Storheten i hennes envishet

att få mig att begripa att detta inte är farligt

och känslan när jag insåg allt som är Hon

överväldigar mig varje dag

Stärkt av henne

stärkt av att jag stärker henne

"I once was blind, but now

at last

I see"