fjärde advent

Mycket bra telefonsamtal med kär vän. Vi hörs alltför sällan, men när vi hörs av är det som att vi pratade betydligt oftare.

Grovsoprum. Fick gräva mig fram för att kunna öppna dörren, men det gick.

Annars försöker jag mest få tiden att gå.

Min tid är numera uppdelad i en så kallad normal dygnsrytm. Mellan 22 och 22.30 är det släckning och huvudet på kudden. Jag SOMNAR, vaknar visserligen ett par gånger under natten (brukar vara oförskämt pigg vid 2-3-snåret på morgonkvisten), men somnar om och har inga problem att gå upp i så kallad vettig tid, hålla mig vaken hela dagen, göra saker och så fortsätta med att gå och lägga mig i tid på kvällen. AWESOME! "Kronisk sömnstörning" - eller hur. Har tjatat på diverse läkare i flera år om att få melatonin utskrivet. Men nej, det ger man bara till personer över 55 år eller i låga doser åt små barn.

Nu hade jag tur; samtidigt som reglerna för utskrivning av Circadin ruckades lite på fick jag äntligen en läkare som tyckte det var sunt att jag ville byta ut sömnbenzot mot ett kroppseget, icke-beroendeframkallande hormon. Efter några knöliga nätter med dålig sömn började det fungera. Wiiii! Enda nackdelen är att det inte ingår i högkostandsskyddet, så man får betala kalaset själv, men jag betalar gladeligen 170 kr var tredje vecka för att slippa belasta min kropp med mer kemikalier än nödvändigt.

Försökt ta bilder på jourkatten som ska vara här i veckor, men eftersom den lilla skrutten är övertygad om att jag är en läskig varelse som ÄTER små svarta katter till frukost, lunch och middag har jag låtit bli att terra honom alltför mycket. Hobbe har nosat lite pliktskyldigt på honom några gånger. Lillkatten är döpt till Mouchino och ska tillbaka till Kattstallet om tre veckor.

Häpp, om man skulle kolla på ett Cityakutenavsnitt eller fem (garanterad gråtstund).